Lisbeth Nilsson, doktor i medicinsk vetenskap (2007) och specialist i arbetsterapi (2011), är associerad till Hälsovetenskaper, Lunds universitet och bor I Norrbotten.
Länk till Researcher ID som visar publicerade arbeten: ORCID

Hennes studier av övning I elrullstol ledde till utvecklingen av metoden Köra för att LäraTM för barn och vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar.
Under studierna växte intresset för hur människan lär sig använda verktyg, vilka faser lärandeprocessen har och vilka strategier som kan främja lärandet.

I samarbete med Josephine Durkin I UK utvecklade hon verktyget Avgöra fas I LärandeProcessen (ALP) som består av ett instrument som används för att avgöra stadie och fas I lärandet och en vägledning för hur man kan främja förståelsen för vad verktyget är till för och hur det kan användas
I samarbete med logopeder I USA utvecklade hon den anpassade versionen ALP för Alternativ och Kompenserande Kommunikation (AKK).

Spridning av kunskapen och fortsatt forskning pågår i samverkan med praktiker och forskare från olika yrkesgrupper, både nationellt och internationellt.

Aktuella samarbeten syftar till att:
att översätta ALP-verktyget, version 2.0 till fler språk
att utveckla det universella ALP-verktyget för tillämpning med t.ex. sked för att äta, gånghjälpmedel, manuell rullstol, telefon och dator.
att utforska vilka strategier som på bästa sätt kan främja lärandet
att utforma en vägledning för hur ALP verktygets två delar används tillsammans
att ge råd om hur man förbereder sig inför tillämpning av ALP i en aktivitet där ett nytt verktyg används.

Historia

Arbetsterapeutexamen i Göteborg 1974. Bor i Norrbotten och har klinisk anknytning till barn- och ungdomshabiliteringen, Gällivare sjukhus. Är sedan 1994-01-01 tjänstledig från habiliteringen för forskarutbildning och FoU-verksamhet. Påbörjade distansstudier i Lund hösten 1992. Kandidatexamen 1994 och magisterexamen 1996.

Disputerade 2007-03-09 i ämnet arbetsterapi vid Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för hälsa vård och samhälle, Avdelningen för arbetsterapi. Utvecklade en egen forskningslinje – studier av träning i elrullstol – som är den röda tråden i avhandlingen.

Avslutade och pågående forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt har främst lokaliserats till Norrbotten men även till andra delar av landet. Fortsätter på den inslagna forskningslinjen, söker fler samverkanspartners och anslag för att fortsatta studierna av hur människans förmåga att använda verktyg utvecklas. Avsikten är också att pröva om den grundade teorin om Lyft över platåer som framträdde under studierna av träning i elrullstol har giltighet i andra sammanhang som rör utveckling, lärande och tillväxt.

Köra för att Lära. En träningsmetod för barn, ungdomar och vuxna som har allt från grava till lätta kognitiva funktionsnedsättningar.

I forskningsprojektet som fick namnet Köra för att Lära studerades hur träning/aktivitet i elrullstol kan användas för att stimulera förmågan att använda verktyg hos personer med olika grader av kognitiva funktionsnedsättningar.

Målgruppen som var mycket smal från början växte i bredd och omfattade slutligen totalt 109 personer med kognitiva funktionsnedsättningar, i åldrar från 12 månader upp till 86 år. Träningen prövades under över 13 år med många olika grupper – bl a små barn med multihandikapp, vuxna med grav utvecklingsstörning, små barn med lättare cerebral pares, vuxna med hjärnskador. För att jämföra med normal utveckling och få en referensram för hur tidigt träningen kunde startas, genomfördes dessutom en studie med 17 spädbarn utan kända funktionsnedsättningar, i åldrar mellan 3 – 12 månader.

Redan i början av forskningsprojektet inleddes ett samarbete med rullstolstillverkaren Permobil för att få fram en träningselrullstol. Företaget tog fram tre prototyper som prövades med deltagarna i studierna och så småningom konstruerades träningselrullstolen Entra Tiro med en ”en-för-alla”-sits. Denna sits gjorde träningen tillgänglig för många då en stol med några handgrepp lätt kunde ändras från barn till vuxenstorlek eller tvärtom.

Studierna visade relativt tidigt att både personer med mycket grava kognitiva funktionshinder och personer med lättare nedsättningar och bibehållen gångförmåga hade nytta av träning i elrullstol. Studierna resulterade så småningom i att processen tillväxt av medvetande om styrspaksanvändning identifierades. Processen har åtta särskiljbara faser och för varje fas krävs särskilda träningsstrategier som stödjer fortsatt tillväxt av förståelse för hur styrspaken kan användas. Ett särskilt instrument för att skatta en persons aktuella fas i processen utvecklades och dess mellanbedömar-säkerhet prövades med mycket gott resultat.

Det primära syftet med att använda träningsmetoden Köra för att Lära är att stimulera utvecklingen av en persons medvetande om sin förmåga att påverka och att använda verktyg – hur en analog styrspak används för att sätta en elrullstol i rörelse, för att styra och för att ändra hastighet. Förståelse för var i processen en person befinner sig är nödvändig för att kunna välja träningsstrategier som passar aktuell fas. Hur långt en person kan utveckla sin förmåga till verktygsanvändning går inte att förutse. Träningen är meningsfull även om personen inte kan lära sig att styra elrullstolen t.ex. om personen lär sig att hans eller hennes egen handling kan ge effekt – att aktivitet med handen på styrspaken sätter stolen i rörelse. Personen blir då en agent, någon som kan få något att hända, någon som gör något – utan hjälp av andra. Att utveckla eller återta sin förmåga att agera och att använda verktyg är något av det viktigaste en människa kan göra i sitt liv.

Syftet med den fortsatta forskningen är:

• att modifiera, utvärdera och implementera metoden Köra för att Lära i olika verksamheter inom vård, omsorg och skola.
• att fortsätta studera processen tillväxt av medvetande om användning av verktyg, med fokus på olika grad av komplexitet och abstraktionsnivå t.ex. sked för att äta, olika datorprogram, olika arbetsmetoder.
• att utveckla ett generellt instrument för skattning av aktuell fas i processen samt generella tränings/lärandestrategier.